Semla eller inte...

Nu för tiden kan man hitta semlor med alla de konstigaste smaker, det sista jag läste om är semla på flaska. Men för tusan, låt semlan vara en semla.

En semla, även kallad fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller, i versionen med varm mjölk, även hetvägg, är ett slags bakelse av ljust vetebröd med fyllning av mandelmassa och grädde. Bullen förekommer i olika former i Skandinavien samt Finland och Baltikum och är associerad med fastlagen före påskfastan; särskilt fettisdagen men också blåmåndagen, då den äts enligt traditionen.
 
Ordet semla kommer av latinets simila som betyder vetemjöl och var från början endast beteckningen på själva den ljusa vetebullen utan fyllning. En semla är på finlandssvenska vad som i Sverige kallas småfranska, fralla eller rundstycke. Detsamma gäller Semmel i Österrike. I Skåne och i andra delar av södra Sverige samt i Svenskfinland heter bakelsen fastlagsbulle. I Norge och Danmark kallas den för fastelavnsbolle och innehåller vanligen sylt i stället för mandelmassa och ibland även vaniljkräm. Även i Estland är semlan populär och heter vastlakukkel.

Nu för tiden kan man hitta semlor med alla de konstigaste smaker, det sista jag läste om är semla på flaska. Men för tusan, låt semlan vara en semla. Om detektiven Ture Sventon får bestämma uttalas semla temla och den ska serveras året runt som på Rotas konditori. Han har delvis blivit bönhörd.

 

Fettisdagen är enligt tradition den dagen så man fick äta fet­tisdags­bullar som vi kallar semlor. Fettisdagen var tidigare kulmen på en tredagars fest då man åt upp sig inför den 40 dagar långa fastan som inledes dagen efter fettisdagen, den så kallade askondagen vars namn kommer från att man strödde aska på huvudet för att tydliggöra att man ångrade de synder man begått. I år 2018 infaller Fettisdagen tisdagen 13 februari.

Etiketter: semla fettisdagen

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln